Vårskrik!
Ni måste förstå hur svårt och hårt det är att sitta inne och försöka skriva när våren skriker på mig utanför och är så grön och skön! På jobbet växer uppslag och idéer till blogginlägg som svampar i mitt huvud men sedan ramlar jag ut från mottagningen och blir hög och rusig av alla vårens intryck. Hopplöst! Hopplöst skönt med. 😀
Det trådlösa nätverket vill inte nå min miniälskling ute på balkongen så jag måste gräva fram en lååång nätverkskabel ur flyttkaoset på vinden. Jag tar det sen. När det inte doftar vårregn från det öppna fönstret! Åh… 🙂
För att åtminstone koppla ihop texten litegranna med mitt arbete tänker jag sätta på pränt det som slår mig väldigt ofta i vardagen; vilka otroligt goa, inspirerande och sköna människor jag får möta så gott som varje dag! Det är det som gör det härligt att jobba med människor. Ofta är det från patienter jag får nya insikter om livet, tankar att tänka om, idéer att utforska, erfarenheter att utbyta, kunskaper att suga i mig och ibland, ibland bara en gammal hand på min som visar uppskattning för det jag gör. Och jag tycker inte att jag gör så mycket, men jag har lärt mig att när man jobbar med människor kan väldigt lite ofta vara väldigt mycket. <3
