Röntgenbyte och ilska
Idag har jag verkligen inte suttit en enda minut utöver då jag åt. Fullt upp och lite till, dessutom hade vi tre killar på plats som bytte ut våra röntgenapparater mot nya, blanka, skinande fiiina. 🙂 På en liten mottagning som vår märks det väldigt tydligt när det händer något extra och där är fler folk än vanligt. Himla tur att vi har två behandlingsrum, annars hade vi blivit stillastående större delen av dagen och sådant svider ekonomiskt. Det blev lite pyssel med att byta rum mitt under dagen men vad gör det.
Det tog dem hela arbetsdagen att byta apparaterna på båda rummen. Vi fick vänta 1,5 vecka på att få det gjort, trots påtryckningar och det faktum att vi valde de dyrare BARA FÖR ATT DE LOVADE KOMMA FORT. Det gäller tydligen att ha framförhållning och planera för när ens utrustning ska gå sönder!! Det där med att man jobbar med vård och människor i behov av hjälp är en bagatell i sammanhanget. Ännu en gång drar jag liknelsen med om min mammas dator på jobbet skulle gå sönder… Jävla förbannat arg blir jag på sådant på ren svenska! Vilken dag ska vi börja prioritera oss själva istället för maskinerna som styr vår vardag? När det kommer till hur vi satsar på vården och de som arbetar med den är vi inte mycket värda, men i andra fall är vi så sjukt egoistiska och anser oss vara gudar på denna planet. Alltså ja, jag kan tjata om detta i hur många inlägg som helst. Ni får inte stopp på mig, ilskan är av den icke sinande karaktären så står ni inte ut får ni börja följa en blogg om elektronik istället. De är nog mycket mer positiva i sin framtoning.
Men det ska noga tilläggas, killarna som gjorde jobbet är duktiga och trevliga som bara den.