Klanta sig, matrisband och en praktikant
När man känner att allt som går att trycka ner i Diskdesinfektorn verkligen borde få sig en omgång där, och efteråt upptäcka att locket till sugens silar inte längre passar… Aaaaaahhhhh! Ringde DAB reservdelar och försökte vara lite smidig, sa ”Jo… locket till silen har liksom…. omformat sig”. Varpå det glada svaret kommer ”Haha har du kört den i diskdesinfektorn kanske?” Eh… japp det skulle man tydligen inte göra då alltså. Känns ändå lite skönt att jag uppenbarligen är långt ifrån ensam om att ha gjort den tabben. Synd bara att tabbar är dyra; 603 spänn för ett jävla plastlock.
Matrisband, ännu en fasa. Men nu har jag fått sätta på det själv en gång och det hjälper faktiskt att förstå när man får göra det från ”rätt” sida stolen. Pirrigt att göra saker på patient första gången, men så särskilt svårt var det ju inte. Det värsta för min del är att jag är så sjukt blödigt och avskyr att göra någon illa, så var väl försiktig och vågade inte trycka till matrisbandet ordentligt först. Vet ju själv hur det där vassa bandet kan kännas mot tandköttet. 🙁 Jag kanske borde bli träslöjdslärare istället, träbitar får inte ont och gör man fel är det bara att ta en ny bräda och börja om. Och så kan man ta i utav bara heeeeeel…..skotta och hamra och ha sig om man är på det humöret. 😉
Vi har haft en praktikant. En tjugoårig grabb hörde av sig och undrade om han fick komma och spana in tandvårdsyrkena. Under två dagar fick han hänga med oss, höra om tandvårdens hemligheter, suga sug och testa att polera. För visst är det inte lätt att veta vad man vill bli, och vissa yrken har man normalt sett ingen insyn i. Våga ring runt och fråga om du får komma på besök! Att få engagerad personal som är säkra på sitt yrkesval börjar redan innan studierna. Kan vi i tandvården hjälpa någon att hitta rätt bara genom att öppna vår dörr under en dag är mycket vunnet för alla. Tänk alltid längre än imorgon. Tänk alltid större än dig själv.
Och så en ny krönika av mig på dental24.se, om våga vägra helgjobb. In och läs här. Vill klargöra att den är skriven utifrån perspektivet som vanligt dödlig anställd. Att vara sin egen och själv bestämma sina arbetstider ser jag som något helt annat.
