Jantelagen fjantelagen

Jag är så nedrans trött på denna jantelag som är särskilt inspikad i oss kvinnor. När ska vi fatta att den bara är till för att trycka ner oss på vår plats och göra det bekvämt för andra som vågar regera? Ha lite sabla mod och tyck om dig själv!

Klart jag inte tycker om mig själv varendaste dag, men de allra flesta faktiskt. Det har inte alltid varit så, när jag var yngre var jag ovän med mig själv dagligen och fattade inte vad för nytta jag kunde vara till i detta jordeliv. Inget var jag bra på (såklart jag var), ingen tyckte om mig (visst gjorde de det) och jag skulle inte komma någon vart med någonting (det gjorde jag ju uppenbarligen).

Det kom en dag, faktiskt var det en riktig tväromvändning, när jag tröttnade på allt det där och blev arg. Det var dags att slänga Jante i soptunnan och leva mitt liv utanför andras premisser. Då började det hända grejer och plötsligt gick många saker BRA!

Jantelagen har stor skuld till flera saker tror jag. Den gör att vi ser negativt på oss själva. Vi vågar inte bli det/den vi vill. Vi blir avundsjuka på de som struntar i Jantelagen och snackar skit om dem i smyg. Vi saboterar för den som är bättre än oss själva, för ingen ska få tro att den är något. Vi ler stelt och gratulerar till befordran med knuten näve bakom ryggen, för inte är hon så bra. Vi ler stelt och tackar för befordran med svettiga handflator, för inte är jag så bra?

Så länge vi tandsköterskor hukar under detta svenska beteende så kommer vi fortsätta ha låga löner och slitiga dagar utan tack. Jag är rätt säker! Vad tror ni själva, vilket vinner vi tillsammans på, beteendet jag beskrev ovan eller att rätt uppochned kunna säga ”Jag är en fena på att få till bra röntgenbilder, kolla här… Och min kollega hon får vilken patient som helst lugn som en filbunke. Tillsammans får vi dagen att rulla smidigt och vi har roligt!”.

Överdrivet? Jag föredrar överdrivet alla dagar i veckan. Förutom söndagar, då vill jag vara sur och tvär som en gammal gädda. Men ni fattar vad jag menar! Är det svårt att ändra? Vill du inte försöka? Känns det superjobbigt och pinsamt att gå från att knappt hälsa på dina kollegor till att fråga hur de mår och säga att det var ett hiskeligt bra avtryck du fick till där?

Men då övar vi oss ihop. Kom igen, var inte taskiga nu och låt mig hänga i luften. Den som tycker att det är larvigt kan gå tillbaks till första klass och dra flickorna i håret och räcka ut tungan till pojkarna. Jag skriver några saker som jag är bra på och vad jag tycker att min kollega är bra på. Sedan får ni göra samma sak, kommentera här eller på Facebook. 🙂

Jag är bra på:

Blanda olika material till bra konsistens. Få folk att känna sig välkomna och omhändertagna. Hålla behandlingsrummet tipptopp rent och prydligt. Formulera mig väl när jag sköter mail och hemsida för kliniken. Vara pigg och glad med patienterna trots att jag kanske mår skit.

Min kollega är bra på:

Att se när jag behöver hjälp och sticka till mig rätt saker innan jag ens fattat att jag behöver det. Många års erfarenhet och tusen tips och tricks som förenklar och förbättrar våra dagar. Att veta vad tandläkaren vill ha även när han inte vet det själv. Att vara lugn i alla lägen. Få väntrum och fikarum att vara mysiga. Att stå ut med mig och min knäppa humor!

Nu är det bannemig ER tur!
Jag vill veta vad ni är bra på, och kom inte och säg att ni inte vet för hur har ni då tänkt att någonsin få löneökning? 😉

Goa kollegor! Bea och jag. 😀