Gammal kunskap rostar aldrig
Nyligen satt jag och pratade med två riktiga tandsköterskeveteraner. Under den fikastunden blev jag varse vilka otroliga kunskaper de besitter. Kunskaper som böcker och utbildning aldrig kan ge. Jag har jobbat som tandsköterska i över tre år men ser mig fortfarande som ny i många avseenden. Det är så mycket jag aldrig sett, behandlingar jag ännu inte varit med om, instrument och medikament jag inte hört namnet på och jag har tusentals för mig okända patientfall som väntar i framtiden. Att tro att man kan något efter en utbildning på tre terminer känns plötsligt lite skrattretande, på ett bra sätt! Under utbildningen hade jag en förhoppning om att jag skulle känna mig ”arbetsredo och kunskapsfylld” vid examen. Allt eftersom kurserna avlöpte blev jag mer osäker på om jag verkligen skulle vara så redo? Hur redo kan man bli när det finns tjugo smeknamn på ett och samma instrument och ingen kallar det vid dess rätta? Och vilken bok gör mig kompetent nog att möta alla dessa olika människor i känslotillstånd som inte går att läsa sig till?
Nu stundar stora pensionsavgångar, många ser det som ett fantastiskt tillfälle för nya jobbtillfällen och möjlighet att få upp lönerna. Jag tänker som vanligt bakåt och undrar hur vi löser den plötsliga luckan av kunskap som naturligt kommer uppstå ur detta? Den kunskap som det äldre gardet besitter är något vi aldrig kommer kunna ta till oss från annat håll. För vi var inte där, vi var inte med, och nu är väldigt mycket annorlunda. Men jag tror att vi behöver mer vandrande kunskap. Inget ger tryggare kunskap än den från andras beprövade erfarenheter. Böcker och föreläsningar i all ära, men jag spenderar tusen gånger hellre en kväll med erfarna tandsköterskor och lyssnar på deras yrkeshistorier. Där får jag guld direkt ur gruvan!
Jag tror på ett team med blandade åldrar och yrkesår, där man ger och tar av varandras kunskaper. När vi kan lära av de som jobbat länge slipper vi begå samma misstag och uppfinna hjulet om och om igen. Snart får jag en ny kollega som jobbat länge och väl. Det ser jag fram emot och jag hoppas hon blir kvar efter min mammaledighet. Då vill jag byta hembakta bullar mot hennes guldkantade kunskaper!
Ni hittar mig i varje nummer av Svenska Tandsköterskeförbundets tidning ”Tandsköterskan”! Igår damp den ner i min brevlåda med massor av intressant läsning. I detta numret dyker jag även upp i en artikel där jag uttalar mig om… ja vad då? 🙂
