En släng av tandvård

Har jag fått mig då det var dags för min egen undersökning. Jag var så himla orolig! Rädd att det inte skulle se bra ut, trots att jag vet konstens alla knep och regler och använt mig av de flesta (jodå). Är ni andra som jobbar med tandvård också sådana? Man vet att man kan men man vet också att man inte lever som man lär alla gånger.

Jag lägger mig i stolen, försöker hjälpsamt gapa så mycket det bara går samtidigt som jag av outgrundlig anledning skrynklar ihop resten av ansiktet till ett russin. Tandläkaren (som jag känner) skrattar och utbrister ”sådär får du inte göra, du ser ju inte riktigt klok ut”! Måste helt klart göra något åt min patientmin.
Vad otroligt medveten om min mun jag blir som patient. Gör mitt yttersta för att gapa stooort och hålla tungan i styr. Jag vet ju hur knöligt det är när en otyglad tunga far omkring och stör behandlingen. Dock är det ju en ganska svår (och extremt stark) muskel att styra.

Två röntgenbilder, spegel och sond på upptäcksfärd över tänderna och genomgång av käkmusklerna. Jag får… beröm, för det ser fint och fräscht ut! Jiihuuu! 😀 Men salt i saften, jag har ett litet trollhål som måste lagas. En gammal fyllningsskarv som inte gått att hålla ren har samlat karies. Tips till er som har fyllningsskarvar, håll koll på dem och be tandläkaren jämna till dem.

Lite tandsten skrapades bort och tänderna polerades. Det är en härlig känsla efteråt, jag går och ”smeker” tänderna med tungan och njuter av hur lent och rent det känns. Men vilken lycka varar, nu ett par dagar senare sitter jag här med tandvärk från en visdomstand. Alltid denna salt i saften! Men envisas jag som ett småbarn och låter bli att dra dem trots att de ställer till det i omgångar av höger-vänster så får jag skylla mig själv. Men nu får det nog vara nog, dags att lägga dem i graven (papperskorgen). Ajajaj ujujuj vad ont jag har, det är ändå hemskt synd om mig och jag hade behövt en stor skål med glass!