Lämna sociala medier och satsa på sitt eget?
Är det dags att lämna sociala medier? Det var rätt länge sedan som jag tyckte att det var genuint roligt med sociala medier, att posta inlägg på Facebook och Instagram. Det var på den tiden då man la upp spontana mobilbilder och inte tänkte ett dugg på stylade flöden och säljig profil. Jag har mest hängt kvar för att det förväntats, och för att ”man måste” för att synas och dra trafik till sin blogg. Har varit så KRÄKTRÖTT på det.
Instagram använder jag personligen för att inspireras kreativt och se på saker som ögat finner skönt. Jag kan inte påstå att tandvård bjuder på så mycket sådant. Behållningen är när jag får kontakt med andra människor genom plattformen, får läsa fina kommentarer och får en inblick i andras tillvaro. Det är så fint. Men tyvärrr är det inte tillräkligt av den varan för att väga upp arbetet med att hålla igång ett konto, känner jag.
Twitter la jag ner för länge sedan. Kändes meningslöst för min del. Ett plugin postade länk till mina nya blogginlägg automatiskt på mitt Twitter-konto. Jag kollade aldrig Twitter. Blev överväldigad av all information där, kändes som om appen kräktes meningslösa ord över mig så fort jag öppnade den.
Och Facebook då. Ett plugin postar mina blogginlägg automatiskt även där. Med skillnaden att jag faktiskt är mycket aktiv och läser/svarar på kommentarer så gott som dagligen. Länge strävade jag efeter att få er att kommentera här på bloggen, men det är på FB de flesta är och där ni engagerar er, så jag har engagerat mig där också. Jag älskar verkligen att svara på kommentarer, få kontakt och känna igen era namn! <3 Då är det värt.
Det är inte våra konton
Men. Jag äger inte Facebook eller Instagram. Inget där är mitt och jag har ingen kontroll över framtiden där. De som haft kontakt med supporten får många gånger erfara hur lite de bryr sig om våra konton och innehåll, som ofta är en stor del av våra liv och kanske lite väl personligt ibland.
Mitt Instagram-konto är begränsat för marknadsföring för att jag inte följer deras riktlinjer för marknadsföring, jag har flertalet sådana notiser trots att jag inte marknadsfört något åt tredje part och märkt allt för egen del. Kontakt med support eller vidare förklaring till vad det rör sig om är obefintlig.
Facebook plockar bort mig
Idag kände jag att det blev lite droppen, när jag får ett meddelande från Facebooks support om att en av mina kommentarer på min FB-sida Tandsköterskan plockats bort och blockerats för att den inte följer Facebooks communityregler. Den blockade kommentaren kan ni se från mitt screenshot nedan:
Det var ett svar från mig på en kommentar till inlägget tillägnat Alla Helgons Dag:
Strider kärlek och omtanke mot Facebooks communityregler?
Antar det. De skriver dessutom påpassligt att man inte kan ta det vidare/överklaga i dagsläge pga resursbrist under pandemin. Smidigt.
Nedanstående meddelande fick jag, minus det överstrukna. Dock fick jag ett alternativ att be om ytterligare en granskning. Lol.
Detta fick mig att tänka till. Vill jag lägga ner tid, energi och kärlek på plattformar som inte är mina egna, där jag kan stängas ner, censureras och tystas utan vidare? Nix pix lilla päronpuff. Jag vill att ni som läser ska känna att jag läser tillbaka, och svarar. Jag vill inte ha kommentarer till mig som hänger i luften för att Facebook raderar mina svar till er.
Slump att sociala medier låg nere när deras skit skulle upp till ytan?
Har ni förresten funderat på att FB och Instagram låg nere just den där kvällen då visselblåsaren Frances Haugen intervjuades om det hon ansåg var Facebooks lögner? När de sociala plattformarna låg nere kunde ingen kommentera och sprida intervjun. Lagom till att stormen bedarrat och människors driv att posta storyn lagt sig kom de sociala plattformarna online igen. What a miracle…!
Ok, det var ett utropstecken i mitt övriga raljerande. Men jag vill understryka det där med att sociala medier inte är våra egna. Min blogg och hemsida här är min egen. Här bestämmer jag och nu vill jag lägga mer fokus här och mindre fokus på sociala medier. Jag kommer finnas kvar på Instagram och Facebook, men jag tänker inte slösa min energi på bortplockade kommentarer eller begränsningar i konton. Det är vad det är.
Vill ni vara säkra på något och få innehåll som jag lagt ner tid och kärlek på så läs här i bloggen. Vill ni vara säkra på att få ett svar från mig så kommentera här eller skicka mig ett mail. Inget annat är 100%. Jag har stängt av aviseringar för Instagram så har du väldigt otur ser jag inte ditt meddelande på flera veckor.
För jag vägrar vara Instagrams jävla hund som kommer så fort det plingar
Maila mig. Jag svarar alltid. 🙂
Jättebra!!! Facebook är skit!! Kör på! Du är grym!
//Sarah som du pluggade till tsk med i Borås. 🥰
Sarah! 🙂 Du gör mig så himla glad! (Och ibland när ingen hör övar jag på min småländska och säger mycket ”kååv”, hihi…) Kram!
Härligt Johanna, fortsätt att gå Din Väg! Så peppande å få läsa/dela dina tankar! Du inspirerar verkligen!
Har jobbat länge som tsk, pension sen 1,5 år.
Såå glad att slippa organisationen i Landstinget/Regionen, hoppar in som konsult privat när jag vill o med bara implantat pat. Har tsk/op utbildning!! Peppat mina kollegor om utbildning, utbildning!
Kram 🤗
Åh, Anita jag blir rörd av dina underbara ord! TACK! Det är när jag får sådana här kommentarer som det känns både roligt och värt att lägga ner tid på det här. <3
Härligt att vara pensionär och jobba på dina villkor, kan jag tänka! Du har nog massvis med kunskap och erfarenhet man skulle vilja ta del av. 🙂 Kram Anita!